Igår började jag min dag som vanligt på jobbet 05.00 när jag går förmiddag.

På morgonen sätter vi ihop alla maskiner och band och hämtar tråg så att allt ska vara iordning tills att alla andra börjar jobba 06.00 Sagt och gjort, vi fixade allt på morgonen och när dem andra kom kunde vi börja våran körning. FAST ingen av våra linjer hade kött, så vi fick vänta lite. Då tänkte vi på linjen att vi skulle passa på att sätta upp ett skydd / täckplåt så att inte köttet skulle ramla ner på golvet om det blir mycket kött på linjen. Plåten är ganska stor och tung och det är en otymplig arbetsställning ganska högt upp. Vi försökte, och det gick inte. Så jag gav upp, plåten var för rak. Så jag gick iväg för att kolla efter en annan mer böjd plåt. Hittade ingen.... När jag gick tillbaka till min linje så höll dem andra två på och försökte sätta upp den. Jag gick upp på våran trappa och skulle se om jag kunde hjälpa till. Och i precis det ögonblicket som jag hade satt handen på trappräcket och hade gått upp ett trappsteg så tappade dem plåten......!!!

Rakt på mitt högra ringfinger med spetsen före..... Jag skrek till och kände hur ont det gjorde och att tårarna kom. Jag "sprang" ut till omklädningsrummet och slet av mig handskarna och produktionströjan. Gick iväg till en toalett en bit ifrån, sköljde med kallt vatten. Och drack lite vatten då oxå för att lugna ner mig..

Svullet som fan, men det gick inte hål på fingret, men jag kunde inte röra/böja mitt finger.... Aj...

Gick till receptionen och fick en ispåse, förklarade vad som hänt och tårarna kom igen.. *suck* Sen gick jag iväg till kontoret där Lars satt och jobbade. När jag berättade för honom vad som hade hänt så kom ju tårarna en gång till.. Men sen vart det iaf inga tårar mer. Efter kanske 5 min kom min närmsta chef och frågade vad som hade hänt, jag förklarade, och ha sa att jag skulle sitta och ta det lungt en stund. Efter kanske 20-25 min slägde jag ispåsen och gick in i produktionen igen. Men så fort man rörde på fingret eller försökte lyfta något så gjorde det ont. Så jag stod i slutpacken och bara kontrollerade paketen hela dagen.. Min högsta chef och jag skrev en skade rapport och han tyckte det var strongt av mig som stannade kvar hela dagen. Så han var nog nöjd.

Igår kväll så försökte jag stimulera fingret lite under kvällen så jag kunde röra på det.. Gjorde mina tappra försök och tillslut kunde jag knyta handen, nästan normalt, men fy fan vad ont!!

Även under natten om jag vaknat så försökte jag böja och det gick väl ganska bra.

Idag är fingret lite vitare än dem andra fingrarna och jag har blå/gråa fläckar på fingret lite här och var. Och det gör fortfarande ont. Men det är ju iaf bättre =)

Snacka om Tur i oturen! Tänk vad mycket värre saker som skulle ha kunnat hänt.

 

Nina

1 oktober 2009 14:00

Ajaj, vilken osis tjejen. Även om det var tur i oturen...
kramen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

. . . . . . . http://lillasystermaria.wordpress.com/ . . . . . . . ...

Var hos frisören den 13/10 Var hos frisören den 27/10    Först klippning..... Sen slingor.....                                               ...

Ja du syster, VARFÖR måste det vara så mycket ful reklam på våra fina "stilfulla" bloggar...?   Ska nog också försöka hitta ett nytt tillhåll så snart jag kan...   Och för er som undrar så finns ju alla gamla inlägg / bilder kvar på våra blog...

Har hittat en mysig och fin liten affär i Köping, som heter Cias. Massa presentartiklar, ljus och blommor.. Har köpt på mig lite och pysslat.    Här är mina resultat.                                                                   ...

Som ni märkt har jag lagt in bildtexter på mina bilder. MEN hela texten syns ju inte... =(   Så om någon är intresserad av berättelsen till bilderna kan ni gå in på http://www.pixbox.se/usr_show_id168066_page0_order1.html och titta på mina bild...